fortfarande ensam

Idag har jag jobbat i 9 timmar! 9 timmar, slutade elva, trodde jag skulle dö. Okej nu överdrev jag, det gick faktiskt ganska bra. Fullt med folk i butiken och det var kaos som det brukar vara på lördagar. Tänkte på pappa när jag jobbade - om han hade kommit in i butiken skulle han ha sagt: åh, alltid fullt på H&M såklart!
Idag var det ju en liten specialare också, Sonia Rykiel har ju designat någon slags underklädeskollektion. Kanske var det som drog folk. Fast det verkade inte vara så många som köpte dem.
Underkläderna hamnade bara i provrummen.

Inte nog med att det är en stor julmarknad utan för Alexa, nej självklart finns det underhållning i gallerian också. Precis utanför H&M! Idag var det ett "julband" och en julorkester. De turades om att uppträda. Julbandet bestod av 4 afrikaner. En man och tre kvinnor. Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Hemsk lät det iallfall. De kunde verkligen inte sjunga. Hörde bara massa försök till olika stämmor men allt som kom ut högtalarna var skrik. Förförligt lät det. Men ändå kunde jag inte hålla minen, stod och skrattade lite för mig själv när de körde igång, nästa sekund ville jag slita av öronen.

Jag slutade jobber vid 23, lagom till att alla som varit på julmarknaden ska gå vidare. Fulla på glühwein och andra punch saker... Jag såg ett killgäng komma från ett annat håll och började gå lite snabbare för att slippa höra dem. Men självklart springer en av killarna fram till mig. Han börjar prata, frågar vad jag ska göra. Jag svarar tråkigt och säger att jag ska hem, har jobbat och är trött. Han fortsätter gå med mig hela vägen till tunnelbanan och hela tiden tjatar han om en puss. Vår konversation var ungefär så här:

-Kann ich ein küss haben?
-Nein.
-Jooo warum?
-Nein.
-Bitte..
-Nein.
-Bitte..
-Nein..

och så vidare, ni fattar

Tillslut sa jag åt honom att han fick leta efter en annan tjej som kunde pussa honom. Han var ganska rolig faktiskt. Han frågade om vi skulle blir vänner. Han frågade hur gammal jag var och sen sa han att han var 20 lite coolt, precis som att jag skulle vilja bli vän med honom för att han var äldre. Skrattade högt inombords då. HAHA..20.. häftigt...

När jag kom ner på parrongen satt en jobbarkompis på en bänk, jag gick snabbt fram till honom och sa Hilfe bitte (snälla hjälp). Då försvann killen.

Det var ju verkligen inte fara. Han var en spinking liten turk som hade druckit lite så han vågade prata, värre en så var det inte. Tyckte mest att det var kul att öva lite på min tyska. Dock blev de ju inte en särskilt svår och djup konversation.. Haha fattar inte hur vissa människor tänker.
Allt min kollega kunde säga var: " Alla killar är konstiga"

Stämmer nog.... I allafall de flesta här i Berlin.

godnatt S

förlåt om det blev ett jätteointressant inlägg. men jag har inget roligare att berätta,tyvärr


Kommentarer
Postat av: sara u

jag läser och jag tyckte inte det var ointressant. jag vill fortfarande få uppdateringar (även tråkiga) trots att matilda inte är där.

ses snart sofie, jag längtar!

2009-12-06 @ 17:26:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0